En gång hade jag en lanthandel vid foten av fjället Åreskutan.
Forss Livs.
Ja det var väl egentligen min morfar och senare mina mostrar som ägde och drev denna lilla affär i Huså by vid Kallsjön, men jag kunde sköta allt från golvtorkning till prismärkning. Från när jag var liten stod jag i kassan när någon bybo eller turist knackade på om kvällen och behövde köpa mjölk, korv eller snus. Det skulle ha varit idag det. Mormor fick lyfta upp mig till kassapparaten. En del skrev upp på krita. Fastän det var en kontanthandel. Det gick också bra. Jag följde upp. På ForssLivs fanns allt en människa behöver. Och fanns det inte beställdes det hem. ForssLivs var en sambandscentral. Där växte jag upp.
Det var där jag aldrig kunde lära mig att det fanns folk behöver krusas för att de ska vara lojala. Det tänker jag aldrig lära mig. För det finns annat folk också. På ForssLivs fanns min moster som såg till att jag fick gå och titta på Huså Spelet och förstå att kultur kan rädda världen. För kultur räddade Huså. Det är bara att ta en by i taget. Och se till att ha ett ForssLIvs som sambandscentral så att byn har ett levande nav att spinna kring med rik kultur, levande möten och goda affärer. På ForssLivs gjorde min moster reklam för den ponnyridningsverksamhet jag startade när jag var 12 år. Eller… det var ju egentligen så att min moster startade verksamheten åt mig genom att skriva ett anslag om “Ponnyridning 50:-” på anslagstavlan i entrén. Och hon pratade för varan och fick den såld. Och jag fick råd att köpa den där ponnyn som jag fått låna. Av mosters kusin som förstod att Huså behövde både bofasta och besökare som hade något meningsfullt och roligt att ta sig för. Särskilt barnen. På ForssLivs gjorde min moster inte bara reklam för ponnyridningen utan också för de musikteaterföreställningar jag och de andra 5 kvinnorna i teatergruppen ”Släktingarna” satte upp.
Så försörjde ForssLivs bofasta och besökare i Huså med mjölk, korv och snus och allt det där andra som en mötesplats med riktiga, vanliga människor skapar av sammanhang, gemenskap och utveckling – när som helst på dygnet – och när nöden så kräver – på krita. ForssLivs som det såg ut då finns inte mer. Forss Livs Produktion AB är ett försök att vara det ForssLivs var. Just nu utan att tillhandahålla mjölk, korv och snus men dock rik kultur, levande möten och goda affärer. Och en träning i att förstå och respektera våra byar och våra beroendesammanhang så att vi kan vara mer lojala med våra djupaste mänskligaste värden och fortsätta finnas för varandra.
Därför är jag moderator, därför sjunger och berättar jag, därför leder jag workshops, därför föreläser jag om hållbarhet, därför producerar jag kulturevenemang, därför skriver jag, därför driver jag hållbarhetsläger för ungdomar, strategiprojekt för bygder, bakningsprojekt för flyktingar, därför väljer jag mina barn och mina vänner framför allt, därför gör jag bara sånt jag älskar, därför lever jag. Bland annat. Jag är oändligt rik. Jag är oändligt tacksam.
/Linda Forss, Samhällsbyggare